Är det ett lagbrott att ta beslut om att lägga ner byskolor med allt för kort framförhållning? Beslutet som Vilhelmina kommun fattade i början av mars har överklagats till förvaltningsdomstolen för laglighetsprövning

Laglighetsprövning av kommunfullmäktigebeslut: 2020-03-02. Kfm § 8 (forts) Dnr19/Ks52 041 Budget 2020, avseende nedläggning av Nästansjö och Malgoviks skolor.

Undertecknad hemställer om inhibition av beslutet om skolnedläggelse då tidsaspekten innebär en överhängande risk att barnens rättigheter, enligt Skollagen och Barnkonventionen,  förbises generellt och i synnerhet för barn med särskilda behov, vilket innebär risk för ohälsa på grund av psykisk påfrestning, hos såväl elever, vårdnadshavare och skolpersonal. 

Arbetsgivaren ska vidare enligt Arbetsmiljölagen förena arbetstagares och elevers intressen för arbetsmiljö och hälsa.

Dålig ekonomi eller tidsbrist är inte giltiga skäl för underlåtenhet att upprätta handlingsplaner och/eller vidta åtgärder.   

Volgsjö skola kommer under nästa läsår 20/21 att ha 343 elever fördelade på två stadier och sju årskurser. Förutom dessa elever tillkommer,  på grund av ett nedläggningsbeslut av två byskolor. I Malgoviks skolområde handlar det om upp till 50 elever och i Nästansjö 21 elever för läsåret 20/21.
I båda fall har eleverna undervisats i B-form och av lärare som samtlig haft behörigheten.  Elevhälsan är gemensam för Nästansjö, Malgovik, (och fjällskolorna Saxnäs och Dikanäs), medan Volgsjö skola har en egen elevhälsa. I dagsläget finns det elever i berörda skolor, Malgovik, Nästansjö och Volgsjö, som har behov av enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp delar av dagen. De eleverna har särskilt stort behov av framförhållning inför förändringar i verksamheten. 

Den risk- och konsekvensanalys som tagit fram gemensamt av rektorer från berörda skolor och fackliga representanter från Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Kommunal, inför kommunens planer på organisationsförändringar och nedskärningar av verksamhet, visar att tidsperspektivet har en avgörande betydelse:
Om “denna förändring ska ske under 2020 bedömer vi att riskerna för ohälsa blir så stora att förändringen inte bör genomföras. Vi bedömer att det finns många allvarliga risker med dessa scenarier och att både elever och personal kommer att påverkas negativt.

Att överföra elever från två skolor med B-form till en tätortsskola med A-form, innebär pedagogiska och organisatoriska utmaningar med integrering av olika skolformer, där exempelvis elever i åk 4 kan ha läst ämnesinnehåll som motsvarar åk 6 och vice versa. I de här fallet är det två skolor med B-form som ska integreras och överlämningar ska göras enligt skollagen.

I risk- och konsekvensanalysen bedöms att överlämningar mellan skolor för ht -20 inte kommer att hinnas med, eftersom organisationen inte hinner bli komplett. Bland annat beroende på att uppsägningar och omflyttningar av personal tar tid.

Som allvarliga risker bedöms också:

  • Risk att vi inte hinner förbereda/informera elever/vårdnadshavare och elevernas mående påverkas negativt, liksom personalens.
  • Risk att vi inte uppfyller skollagen, gällande överlämningar. Eleverna drabbas, får ej de stöd och mottagande som de behöver.
  • Elevhälsan/klasslärare får ökad arbetsbelastning då alla åtgärdsprogram, extra anpassningar måste göras om vid skolenhetsbyte.”

I risk- och konsekvensanalysen görs följande summering.
“Planerade övergångar är ett krav som ställs i skollagen, vilket också krävs för att denna förändring ska kunna ske utan att eleverna drabbas. En samordning kommer inte hinnas med på knappt tre månader.
Vi kommer inte att kunna uppnå målen och behålla kvaliteten i Vilhelminas skolor om förändringen genomförs ht-2020. Med en annan tidsplan och en genomgående planering så skulle många av dessa allvarliga risker kunna minimeras och upplevas godtagbara. Men ytterligare beredningar måste göras för att säkerställa att eleven är i fokus.”

De överlämningar som rutinmässigt görs, mellan förskola, föreskoleklass, förskoleklass till årskurs 1, årskurs 3 till årskurs 4 samt årskurs 6 till årskurs 7, påbörjas ofta december/januari och pågår under hela vårterminen.

Nedläggningen av två skolor innebär förutom att 70 elever ska flyttas, att lärare som så önskar även ska erbjudas nya arbetsplatser inom kommunen.
För den mottagande skolan innebär nedläggningsbeslutet, förutom mottagande av nya elever även omorganisation av befintlig personal, ombildning av arbetslag och i många fall även byte av klassrum. Det här kräver tid.

För att elever och vårdnadshavare ska kunna få kontakt med “rätt” lärare krävs att huvuddelen av ovanstående process är klar. Detsamma gäller för överlämning av information som är viktig för elevernas skolgång och hälsa.

Lärarnas riksförbund poängterade i särskild skrivelse att Vilhelmina kommuns politiker behöver ta sitt arbetsmiljöansvar och upprätta en handlingsplan för de allvarliga risker och konsekvenser som analyserna påvisat, före beslut fattas.
Detta har inte gjorts.

Enligt Barnkonventionen och Skollagen ska barnets bästa vara utgångspunkt i all verksamhet när det gäller barn under 18 år. Skolan ska så långt det är möjligt ta reda på vilken inställning barnet har. Elever och vårdnadshavare har rätt till insyn och information.
Skolverket skriver att det enligt förarbetena är viktigt att skolan tar hänsyn till det och kommunicerar med eleven och ibland även vårdnadshavaren om vilka uppgifter som lämnas över till den nya skolan och varför.
Enligt förarbetena är det också viktigt att överlämningsarbetet görs på ett systematiskt sätt så att det finns rutiner, professionell dokumentation och kommunikation med elever och vårdnadshavare inför övergångar.
Skollagen 1 kapitlet 10 § och 3 kapitlet 12 j § skollagen.

Forum för samråd innebär följande, Skollagen kap 4. 13 §.
“Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12 §.
Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.

Rektor ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samråds skyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.

Rektorn ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samråds skyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Lag (2019:801)”

Barnkonventionen
Artikel 3: I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.

Artikel 12: Åsiktsfrihet och rätten till att bli hörd
“Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.”

Artikel 28: Utbildning, rätt till
(e) vidta åtgärder för att uppmuntra regelbunden närvaro i skolan och minska antalet studieavbrott.
Utgångspunkten är bland annat Skolverkets regleringsbrev: Myndigheten ska också i sin verksamhet analysera konsekvenserna för barn och då ta särskild hänsyn till barnets bästa enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Förordning (2017:1302)

I den risk- och konsekvensanalys som tagits fram av berörda rektorer och fackförbunden Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Kommunal poängteras riskerna för nedläggning av Malgoviks och Nästansjö skola redan 2020 och slutsatsen från dem är att förändringen inte kan göras rättssäkert med så kort framförhållning. “riskerna för ohälsa blir så stora att förändringen inte bör genomföras.”

Utbildningsnämnden, tar den 29 januari, 2020, beslutet:
“att föreslå Kommunfullmäktige att inte avveckla skolorna i Malgovik och Nästansjö.” Protokoll,  Dnr 2019-0148.  

Den 2 mars går kommunfullmäktige mot facknämndens rekommendation, samt skolledare och fackförbundens risk- och konsekvensanalys och tar  beslut om nedläggning. Protokoll 2020-03-02. Kfm § 8 (forts) Dnr19/Ks52 041 Budget 2020 

Enligt barnkonventionen Artikel 3: ”I alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa.” En skolnedläggelse är i allra högsta grad av stor betydelse för berörda barn samt även de barn som finns i den nya mottagande skolan. 

Enligt barnkonventionen (Svensk lag fr o m 2020-01-01) skall barn ges tillfälle att fritt uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet. Något sådant samråd finns inte presenterat innan kommunfullmäktige fattade sitt beslut om nedläggning av skolorna.

Jag hemställer att förvaltningsdomstolen även prövar beslutet enligt skollagen 4 kap 13§, då samråd i lagens mening inte skett. Den kommunikation som skett är via en enkätundersökning som knappast kan anses uppfylla skollagens mening.

Under överläggningarna i kommunfullmäktige yrkades särskilt att man skulle tillse att beslutet följer skollagen samt barnkonventionen men detta yrkande avvisades av en majoritet av fullmäktigeledamöterna, vilket indikerar att fullmäktige avsiktligen inte följt barnkonventionen och skollagen.

Jag anser också att förvaltningsdomstolen ska granska om det är förenligt med arbetsmiljölagens krav på arbetsmiljö och hälsoaspekter att genomföra så här stora förändringar, men det här korta framförhållningen.

Monica Nilsson
Nästansjö
912 92 VILHELMINA